© MAITRI MOVEMENT 2019

Hjälp, hur gör jag?

Innan du börjar ge hjärt-lungräddning ska du kontrollera om personen är vid medvetande och om andningen är normal.

Hur allvarlig är situationen? 

Om du ska ta hand om en person som verkar vara avsvimmad eller medvetslös måste du först se till att platsen är säker och inte farlig för dig själv. Därefter ska du avgöra hur allvarlig situationen är. Kontrollera om personen är vid medvetande och om andningen är normal.

 

Kontrollera om personen är vid medvetande

Prata och pröva att skaka lätt i axlarna för att se om personen reagerar. Om du inte får någon reaktion ska du utgå ifrån att personen är medvetslös.

 

Kontrollera om personen andas

Öppna luftvägen genom att lägga en hand på pannan. Böj huvudet bakåt och lyft upp hakan med din andra hands pek- och långfinger placerade på hakspetsen.

 

Lägg ditt öra nära personens näsa och mun. LYSSNA och KÄNN efter andetag, samtidigt som du TITTAR om bröstkorgen höjer sig. Om personen inte andas eller har en onormal andning, LARMA! Med onormal andning menas mycket långsamma, annorlunda, gäspande eller ansträngda andetag. Man kan också höra suckande eller stönande andetag.

När ska jag ge hjärt-lungräddning?

Om personen är medvetslös och inte andas normalt ska du utgå ifrån att det är ett hjärtstopp. Larma och börja med hjärt-lungräddning.

 

När ska jag inte ge hjärt-lungräddning?

Du ska däremot inte börja med hjärt-lungräddning om personen är medvetslös men andas normalt. Då ska du lägga personen i stabilt sidoläge och böja huvudet bakåt så att luftvägarna är öppna. Sedan ska du ringa 112 efter ambulans och stanna kvar hos den medvetslösa personen tills hjälpen kommer. Under tiden du väntar på att ambulansen ska komma behöver du kontrollera att personen fortfarande andas normal. Tillståndet kan förändras.

Ring 112

Innan du sätter igång med hjärt-lungräddning måste du skaffa hjälp genom att ringa 112. Därefter ska du omedelbart sätta igång med hjärt-lungräddning eftersom möjligheten att personen överlever ökar om behandlingen sätts igång direkt.

Det går snabbare om någon annan kan ringa 112 medan du själv sätter igång med hjärt-lungräddning.

Det är bra att känna till att larmoperatören kan ge fortsatt rådgivning på telefon, till exempel om hur hjärt-lungräddning ska utföras. Använd högtalarfunktionen på din telefon.

Hjärt-lungräddning

När du ger hjärt-lungräddning börjar du med bröstkompressioner. Det innebär att du använder händerna och trycker på den medvetslösa personens bröstkorg för att på det sättet få blodet att cirkulera. Med jämna mellanrum gör du korta uppehåll och växlar till att blåsa in luft genom den andres mun med mun mot mun-metoden för att tillföra syre till blodet.

Bröstkompressionerna ersätter tillfälligt hjärtats arbete och inblåsningarna ersätter andningen.

Så går hjärt-lungräddning till:
  • Se till att personen ligger på rygg, helst på ett hårt underlag, till exempel golvet eller marken.

  • Placera din ena handlov mitt på bröstbenet mellan bröstvårtorna, placera din andra hand ovanpå. Armarna ska vara raka och axlarna rakt ovanför händerna. Tryck ner bröstkorgen mellan 5-6 cm. Håll en takt av 100-120 tryck per minut. Det innebär att du ska trycka ner bröstkorgen ca två gånger i sekunden. 
    Lika viktigt som att trycka ner bröstkorgen tillräckligt djupt är att släppa upp bröstkorgen helt mellan kompressionerna så att hjärtat hinner återfyllas med blod. 

  •  Växla sedan till att göra inblåsningar med mun mot mun-metoden. Öppna först luftvägen genom att lyfta hakspetsen med två fingrar och böj den medvetslösa personens huvud bakåt med hjälp av din andra hand på pannan. Kläm samtidigt ihop näsan med hjälp av tummen och pekfingret.

  • Ta sedan ett vanligt andetag och låt den egna munnen täcka den medvetslösa personens mun. Blås långsamt och försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig.
    Du ska alltid göra två inblåsningar efter varandra.

  • Växla mellan att ge 30 bröstkompressioner och två inblåsningar med luft. Fortsätt så tills sjukvårdspersonal kommit till hjälp.
     

Om du tycker att det känns obehagligt att ge mun mot mun-andning kan du lägga en tunnare textilbit, till exempel en näsduk eller en t-shirt, över munnen.

Om du inte kan ge mun mot mun-andning är det bättre att bara göra bröstkompressioner än att inte göra något alls i väntan på ambulans!

 

 

 

Om personen börjar andas

Det är viktigt att fortsätta med hjärt-lungräddningen tills sjukvårdspersonal kan ta över. Enbart hjärt-lungräddning startar oftast inte hjärtat men ibland kan den medvetslöse vakna till liv under tiden du ger hjärt-lungräddning. Om personen börjar andas normalt, röra på sig, tittar upp eller hostar ska du avbryta hjärt-lungräddningen.

Enstaka andetag, suckar, stönanden eller väsande ljud kan vara en reflex och inte normal andning. Att kontrollera andningen under hjärt-lungräddning stjäl tid och kan påverka den medvetslöses chans till överlevnad. Fortsätt därför utan avbrott tills sjukvårdspersonal är på plats eller den medvetslöse vaknar till liv.

Bra om man är flera

Det är ansträngande att ge hjärt-lungräddning. Därför är det bra om man är flera som hjälps åt. I så fall kan man byta av efter ungefär två minuters behandling. Då orkar man behålla rätt takt och kraft i kompressionerna så att hjärt-lungräddningen blir så effektiv som möjligt.

Om man vet vilken tid hjärtstoppet inträffade är det bra att lägga det på minnet och berätta det för sjukvårdspersonalen när ambulansen kommer. Sjukvårdspersonalen vill även veta hur länge man har gett hjärt-lungräddning.

Du ska fortsätta med hjärt-lungräddning så länge du orkar, tills personen andas normalt eller till någon annan tar över.

För att göra den enklaste formen av hjärt-lungräddning behövs det ingen utrustning. Det är en metod som alla kan lära sig. Ibland används termen basal hjärt-lungräddning för att skilja den från avancerad hjärt-lungräddning som ges av sjukvårdspersonal. Detta kräver utrustning för syrgastillförsel, hjälp med andning, övervakning av cirkulation och hjärtverksamhet samt läkemedel. Avancerad hjärt-lungräddning startar direkt på platsen, i hemmet eller i ambulansen och fortsätter på sjukhuset.

Vid ett hjärtstopp ges ofta behandling med en hjärtstartare, inom sjukvården även kallad defibrillator. Det är en apparat som kan användas för att ge en strömstöt som kan sätta igång hjärtat igen.

Hjärtstartare utanför sjukhus

I dag finns lättanvända halvautomatiska hjärtstartare på flera platser utanför sjukhusen. De kan användas av vem som helst och kräver inga medicinska förkunskaper. Apparaten ger röstinstruktioner som är enkla att följa. Den kan själv läsa av om den medvetslösa personen har hjärtstopp eller inte. Det är bara vid hjärtstopp som den fungerar att använda.

När behövs hjärt-lungräddning?

Ett livshotande tillstånd kan bero på flera orsaker

En person som får ett hjärtstopp blir medvetslös inom 10-20 sekunder och slutar därefter att andas. Vid ett andningsstopp stannar också hjärtat efter en kort stund.

Den vanligaste anledningen till plötsligt, oväntat hjärtstopp hos vuxna är hjärt- och kärlsjukdomar.

Andningsstopp kan bland annat bero på ett kraftigt astmaanfall eller på att något, till exempel en matbit, har fastnat i luftstrupen.

Hjärtat och andningen kan också sluta fungera vid drunkning, förgiftning, överdosering av läkemedel eller en kraftig elektrisk stöt.

Hos barn är den vanligaste orsaken till hjärtstopp syrebrist, främst p g a kvävning eller drunkning men det kan även bero på ett medfött hjärtfel, eller i samband med olycka.

Leder till syrebrist

När hjärtat slutar slå eller andningen upphör får kroppen inte tillräckligt med syre. Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist. Om syretillförseln inte kommer igång tillräckligt snabbt finns det risk för bestående hjärnskador. Sådana skador kan uppstå redan efter tre till fyra minuter. Om kroppen är nedkyld kan hjärnan klara syrebristen lite längre.

Målet med hjärt-lungräddning är att försöka hålla igång hjärtverksamheten i väntan på ambulans, sjukvårdspersonal och en hjärtstartare.

Ingen sjukvårdsutbildning behövs

Du behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att lära dig hjärt-lungräddning. Det räcker med att du går en kort kurs på några timmar för att lära dig hur du ska göra. Då får du träna på att utföra hjärt-lungräddning och att enkelt använda en hjärtstartare på en docka.

 

Hjärt-lungräddning av barn

Vissa moment i hjärt-lungräddning av barn skiljer sig något från hjärt-lungräddning av vuxna. Därför rekommenderas man att också går en kurs i Barn-HLR. I en akutsituation är det däremot bättre att ge hjärt-lungräddning som för vuxna, men med mindre kraft till ett barn, än att inte göra något alls.

 

Man kan behöva prata med någon

Man upplever inget obehag av själva behandlingen eftersom man är medvetslös om man behöver hjärt-lungräddning. När man däremot har vaknat upp kan vetskapen om att man varit så allvarligt sjuk sätta sina spår. Därför kan man, som en del i rehabiliteringen efter ett hjärtstopp, behöva hjälp att bearbeta det man varit med om.

Om du har tagit hand om någon som varit medvetslös och fått ge hjärt-lungräddning kan du också behöva någon att prata med efter din hjälpinsats. Det är bra att känna till att sekretesslagen begränsar sjukvårdspersonal att lämna information om själva händelsen. Du kan kontakta din hälsocentral eller en kurator för att tala om det som hänt.

ICE – telefonnumret till anhörig i mobiltelefonen

För att göra det lättare för sjukvårdspersonal att komma i kontakt med anhöriga om du skulle råka ut för någonting kan du lägga in förkortningen ICE och ett telefonnummer i mobiltelefonen. ICE står för engelskans "In Case of Emergency", som betyder "vid en nödsituation". Det används numera internationellt.

Du skriver först in ICE och sedan namnet på en kontaktperson i mobiltelefonens telefonbok. När du lägger in telefonnumret kan du börja med plustecken och sedan det svenska utlandsprefixet 46. Då fungerar numret i vilket land du än befinner dig i.

Det går att lägga in fler kontaktpersoner under ICE1, ICE2 och så vidare.